lars

en sak kan jag berätta, som är helt sann. det är skit äckligt att spy morötter. jag har själv beprövat det en hel natt. efter morötter kommer äpple. också riktigt äckligt.
jag fick jordgubbar och glass av världens bästa isak. jordgubbar, fattar ni! jag blev som en helt ny människa bara jag såg dom, det kändes som ett stort woaaaaow. äntligen jordgubbar, sommaren är definitiv. goda, precis lagom mogna, smakfulla, fantastiska. i typ en minut, sen spydde jag upp allihopa igen. det kändes lite sorgset, att så fina och goda och livsglädjande jordgubbar skulle gå till spillo och spolas ner i toaletten. det gör en lite ledsen.

jag har fått näringsbrist också. det händer mig ibland. massa hemska eksem som kliar och är vidiga och gör mig irriterad. det känns lite som att jag ska dö faktiskt.
och solen lyser så fint därute. jag ligger kvar i soffan, patetisk och ynklig. svettig och flottig. nästan död.
jag skulle kunna tänkte mig att sätta där ute i solen, vindstilla. dricka en kopp kaffe och vara glad för att våren är här.

men sen måste jag överväga, spy kaffe, inte spy kaffe.
det blir tufft.

idag är jag nog världens mest negativa människa. kul!

jag spelade gitarr nyss. om jag var kass innan är det inget att jämföra med nu. shitmajgad! jag suger. det var nog tur att jag slutade. eller aldrig började kan man också säga.
och det är något med män och gitarer. damn it's hot!
 
jaha, kan du inte spela gitarr? oj, vad klockan blev mycket. jag måste hem och... klippa tånaglarna.

jag känner bara en man som inte kan spela gitarr, men det är ett undantag, för han är det vackraste jag någonsin sett.

det är fan vår nu. jag har vårkänslor ända ut i fingerspetsarna. lovely!
och nyss dödade jag en spindel. helt själv! YES!

på torsdag kommer min älskade vän hem. min absolut bästa och mest fantstiska vän. jag pratar givetvis om andrea, men det har ni redan förstått.

det var allt jag ville säga.

den där flugan som irrade omkring i vårt vardasrum är fortfarande kvar, den måste vara efterbliven. ungefär lika efterbliven som alla våra gäster. jag hatar dom! i alla fall alla ni som varit hos oss idag. vad i helvete är era problem? jag tror knappt jag vågar veta. men det är underligt att alla efterblivna människor kommer på en och samma dag, och så är det alltid. ibland kommer det bara massa braroligatrevliga männsikor.
o, vad jag älskar de dagarna, som av någon märklig anledning, är väldigt få.
jag tror det var den tröga stockholmaren som la ribban för hur våran dag skulle bli.
e: du kan dra dit kort.
gäst: jag har ingen kod på kortet.
e: okej, men du kan dra dit kort ändå.
gästens man: hon har ingen kod på kortet.
e: jag hörde det, men du får ändå dra kortet.
gäst: här är min legitimation, för jag har ingen kod på kortet.
e: snälla, bara dra kortet!
gäst: men jag har ingen kod.
e: nej, jag hörde det! men du måste dra det ändå!
gästens man: jaha. men då drar jag kortet nu.
e: ja, snälla du, gör det. sen trycker du på välj ej kod.
gäst: vilken är det?
e: den som det står välj på.
gäst: jag hittar inte den.
e: nämen du, jag gör det istället.

är det konstigt att man blir irriterad? och jag kan svära på att 80% av gästerna har varit sånna idag. man blir så enormt tacksam när där kommer en normal människa. yes, det finns hopp för mänskligheten fortfarande.

vårt vatten är slut. det är inte så tufft och man är lagom kaxig när bajsnödigheten slår in. ska jag bajsa i trädgården och gräva ner det eller hur gör man? imorse fick jag koka kaffe med ramlösa citrus, gick oväntat bra.

nu var rörmokaren här. pumpen är sönder. slösa inte med vattnet. duscha helst inte. ni kan lika gärna dö, nä det sa han inte. men han sa fan, helvete, jävlaskit, hur fan?, mög, bråte osv.
kan du hugga i här?
hugga i?!
jag väger 50 kilo, det där locket väger typ 200 kilo, hur tänkte du nu? hugga i?! gullet, jag är inte en sån som hugger i. och definitivt inte när det kryllar av spindlar större än huset själv.
jag skulle försöka stampa ihjäl alla lite diskret när han försökte lyfta locket, men då började han plötsligt ställa frågor om vattnet, pumpen och våra duschvanor så alla spindlarna hann springa undan. nu har dom gömt sig, men jag vet att dom är där ute, väntar på att hitta en väg in i värmen. suckers!

jag drar härifrån nu. sliren jag kör nu. ses om fem.

hejsålänge

god kväll babes!
tur att det var så brutalt fint väder idag när jag var ledig. synd bara att jag blev tvingad till nova och missade alla solchanser. kul!
innan det var jag och klippte mig, igen. helt plötsligt när jag vaknade i måndags var mitt hår långt. typ så var det, så nu är det fixat.
för bara en liten stund sen var jag på väg hem i bilen. med bara frukosten i magen... jag är inte alltid helt frisk när jag ätit för lite. nivån på blodsockret faller snabbare än en sten faller till marken. ord som; rövknullare, retarderad, fittslem, idiot, kuk, kukslickare, fittgnidare, polack, horkuk, rövslickare, helvetesjävla, är väldigt vanligt förekommande ord.
men nu har jag ätit en macka och lite choklad, livet klänns genast mycket bättre och jag kan inte i min vildaste fantasi tro att jag skulle sagt ord som ovan nämnda.

det har surrat en fluga i vardagsrummet i två dagar, den börjar bli hängig och slö. vad jag inte kan förstå är varför den stannar här? ska den inte prova att utforska andra delar av huset? typ köket där det dessutom borde finnas mat. eller varför inte bara hallen, så kanske den kan flyga ut när någon lämnar huset. glöm att jag ska hjälpa den i alla fall.

och för att inte glömma. vilken fantastisk hemmapremiär vi fick! strålande sol och glada människor med stora förhoppningar. matchen slutade 3-0! det är då man älskar en glad malmöit skrika: OONDÅRBAART PÅGAR!
och vilket fantastiskt tifo, det mest påkostade i mff's historia.



se och njut mina vänner.

god morgon!
jag hade hoppats på sol idag. och så blev det, men en hemsk blåst som jag inte alls önskade. min dag var nämligen planerad ute i stolen i trädgården med min underbara vädermannen bok i handen. istället har jag sökt utbildningar till hösten, vilket också behövdes och nu är det gjort.
igår var jag på österlen, igen. åt en förträfflig lunch på brösarps gäsgifveri http://www.brosarpsgastgifveri.se/ -en mötesplats för adel, präster, borgare och bönder. jag tror jag får kategorisera mig som bonde...
efter det var vi på kronovalls vinslott http://www.petripumpa.se/, extremt vackert och något jag rekommenderar varmt.
och till min stora förvåning spelar älskade uffe där i sommar. som bekant gjorde han sin "sista" spelning förra sommaren... tydligen är planerna ändrade. helt fantastiskt!

igår kväll var anna aka sliren här och drack vin och åt tryfflar med mig. tack vare min helgrymma sambo kunde vi dessutom göra ett besök på john bull och lyssna på grym live musik. tack och tack för en sån fin kväll.

nu borde jag hitta min kamera sladd. livet blir så trist utan den.

har ni märkt att sommaren snart är här?

god kväll. jag vågar inte somna. är livrädd för de jävla spindlarna. hittade två till igår så vad finns det som säger att en tredje inte skulle komma idag? jag har visserligen säkrat hela mitt rum, rotat i alla hörn, lyst med ficklampa bakom sängen och bakom byrån, skakat täcket ett par gånger, lyft på alla kuddar och stängt dörrar och fönster. men ändå, de är otäckt bra på att gömma sig. därför ligger jag nu och väntar på att den ska komma fram, stirrar i taket, på väggarna, under täcket, taket igen, täcket igen. får för mig att den är under täcket och slänger mig upp, inbillar mig själv att den inte är farlig, lyfter på täcket, ingen där. var fan är den nu då? om där ens var någon från början? börjar jag bli sinnesjuk? kände jag något som inte fanns? funderar på att lägga mig i soffan därnere, men där springer ju mössen omkring som vilda gamar. plötsligt vaknat man säkerligen med både möss och spindlar under täcket, sådär coolt. det här med att bo på landet är inte alltid en dans på rosor, såvida det inte är ljust ute. jag skulle behöva en övervakare om nätterna som ser till att inga spindlar kommer i närheten av mig och min säng, taget! och för att helt byta samtalsämne. anna, du är bäst!

dösjebro. om man googlar dösjebro står det, "den har pizzeria, bensinmack, grundskola, lanthandel.." vilket ställe. jag körde igenom där tidigare idag. fort som fan. möjligt att det stod trettio på skyltarna men jag ville snabbt ut från detta obehagliga, tomma samhälle. ett par utveklingstörda väntade vid ett övergångsställe, när oturligt nog den enda bilen den timmen skulle köra förbi. jag hann inte stanna. de stod snällt och väntade ändå och jag fick dåligt samvete.
regnet pissade mot rutan när jag körde uppåt. en polisbil körde efter mig. varför är dom aldrig mer diskreta?
gör en tvärbroms, vänder bilen och gasar på tills dom kör en ändå in i rumpan.
är det inte bättre att dom försökt följa efter mig utan att jag märkte det? det är inte riktigt så att jag ställer mig på gasen om jag ser en polisbil bakom.
i alla fall, de körde efter. länge. körde så nära mig det gick, är de blinda eller har de bara svårt för att läsa? om jag minns det rätt gör man en synundersökning inför polihögskolan, de kanske helt tagit bort den nu? det var då bätte förr, när poliserna kunde läsa.

jag började tro att de inte hade något bättre för sig så jag bil-dansade lite, sjöng högt och gestikulera ivrigt med alla låtar som om jag inte märkt att de var bakom. jag pillade i näsan och tittade noga i backspegeln så inga kråkor syntes. tillslut blinkade blåljusen till. yes.
körkort och alkoholtest.
"du körde lite obalanserat"
"ja, jag nös!"
"okej"

jag kom fram tillslut, påarp var slutmålet på min iPhone.
sött halvblod. trevligt steg. fin hoppteknik. lagom stor. inte för lång. vackra små ögon. snäll som ett lamm. väluppfostrad. ni ser var jag vill komma... hon är precis vad jag letar efter.
kanske att jag blir med häst. jag ska fundera på den. låta känslan sjunka in. ni fattar.

men nu. glasögonen är färdiga. måste hämtas. hejdå

ibland blir jag så trött på mig själv. att jag aldrig vet vad jag vill och inte vill. att jag aldrig kan bestämma mig och att jag aldrig vet vad som är rätt och fel. ibland tror jag att jag kommer bli knäpp. bara att jag pratar med mig själv är väl tillräckligt för att bli rädd.
och denna förbannade tristess.
och en evig längan efter österlen. jag kan nästan gråta bara jag tänker på det, hur mycker jag vill bo där och vara där, och hur vackert det är.
och hur mycket jag vill ha en häst. längtan har aldrig varit så brutal som den är nu. jävligt märkligt varför den kommer nu. antagligen för den förbannade tristessen. och väntan på sommaren och våren. eller bara något helt annat.

vill du ha frihet så får du ta den.

du är bara sjuk i huvudet, rakt av.
och du är ett jävla manssvin. jag hatar dig av någon anledning jag inte riktgt känner till, mer än att du är ett svin. någon jävla stolthet har lindat in din kropp och jag hatar det manliga sättet du bär upp din bringa. jag avskyr ditt groteska skratt och att du andas så högt och sjaskigt när du sover. nöjd med förnedring.
det är inte bitterheten, bara sanningen. och det är inte kostigt att det finns kvinnor som hatar män, när det finns män som är som du. 

jag borde åka och köpa ett par glasögon. mina ögon behöver nog det. men jag är så brutalt kall, kylan härinne gör det omöjligt för mig att ta mig upp ur soffan och lämna den värmen jag lyckats jobba upp med jacka, vantar, mössa, halsduk och duntäcke. så jag väntar ett tag till. oljan har kommit i ala fall, men tydlgen blir det inte varmt ändå. pannan ska sättas på, jaha? någon som har lust att sätta på en panna, camilla kanske? något för dig. för övrigt behöver camilla ligga, så är någon intresserad är det bara att slå en signal, hon är redo! speciellt är hon redo för tvåan, jag vet att han finns där i hennes våta drömmar, är det inte läraren så är det tvåan. det är okej, jag hade också brutala sexdrömmar, men sen fick jag ligga och då gick det över. (mamma och pappa behöver inte läsa detta, givetvis är jag inte sexuellt aktiv, jag försöker bara vara lite.. rolig)

om jag skulle fixa det där med pannan.

jag blev lite opepp på att blogga ett par dagar. snarare en vecka. men det fanns inget att berätta eller lämna ut.

oljan har tagit slut hemma, de andra två i huset påstår det i alla fall. jag hade hoppats på att det bara var ett skämt men när kylan nu bitit sig in under huden och krampar sig fast som is runt mitt skelett, börjar jag inse att de menade allvar. här är svinkallt. verkligen, verkligen brutalt kallt. jag tänkte att jag skulle ta en värmande dusch, yeah right! iskallt vatten på min redan förfrysta taniga kropp.
jag kände för att slå någon. någon som har med vår tomma oljetank att göra. jag kanske inte har annat val än att sova med fjällräven på. mitt älskade fårhår som ligger utbrett på golvet får nog också komma upp i sängen, trots att det luktar... illa.

jag läser ulf lundells vädermannen. fruktansvärt bra, om man gillar lundell vill säga. eftersom den mest handlar om hans vardag kanske det inte är så väldigt intressant för alla, men för mig är det guld.
jag var där för ett par dagar sen. simrishamn. kivik. hamnen. gågatan. café österlen. parken. huvudet. svinaberga. helt ensam. total frihet och lugn infann sig. jag älskar österlen mer än något annat. jag vill aldrig hem när jag är där. så jag gick omkring, hela dagen. njöt av allt. tog in all glädje jag kunde. tog in att han var där någonstans, runt hörnan. kanske han traskade förbi mig när jag satt på knä nere i hamnen och försökte få till ett vackert foto på fiskmåsarna och isen. känslan av att älska allt i omgivningen.
satte mig i bilen för att köra vidare till kivik när jag fick syn på hans bil i backspegeln. jag satt kvar en stund. undrade vart han var och vad han gjorde.
jag vet vad han tycker om människor. han kom ut från en byggnad. svarta jeans. skjorta. otvättat hår. raska steg mot bilen, startade och körde iväg, höger in på en tvärgata sen var han borta.

jag satt som ett fån och log i min bil på parkeringen mitt imot. jag sa väl att han var där, runt hörnan.
livsglädje. strålande sol. kalla vindar och rosiga kinder. levande, igen, efter en lång vinter.

jag har fått på mig mössa och vantar, dricker kaffe för att hålla värmen vid liv. glasögonen börjar imma igen. sa jag att jag var på boxning igår, jag spöade skiten ur isak. eller jag kunde gjort men man måste vara försiktig och inte ta i så mycket, han är ganska klen.

tänkte hitta en häst nu. och imorgon är jag ledig. hur grymt som helst, idag blev jag förbannad på mitt jobb. vill inte dit mer. vill inte gnälla på folk, vill inte tjata, vill inte skällas. vill inte bli skälld på. vill inte bråka med gästerna. vill inte att gästerna bråkar med mig. vill inte ansvara. vill inte vara någons ansvar. vill inte vara sur och vresig.
en gäst kom från till kassan häromdagen och sa:
ursäkta, men det blev fel på min dricka. jag skulle ha den utan is.
ja okej.
går bort och tar en ny cola utan is.
men fattar du inte eller?
ursäkta?
nu gör du ju precis samma sak igen, jag sa ju att det blev fel.
du ville ha den utan is, och jag gör en utan is nu.
men det ska vara en sprite, hur jävla svårt kan det vara?
nä, det måste vara för att jag är så fruktansvärt dum i huvudet som jag inte fattar vad du menar!
står du och är oförskämd nu också?!
jag slog drickan i bänken så det sipprade upp ur locket och sa:
här, din sprite, UTAN IS!

normalt beteénde, verkligen. jag gick därifrån och tänkte, herregud vad bitter jag är. jag borde skaffa en hobby.

yo!
nu är jag hemma igen. jag har sådär trist och att kolla på ännu en film känns kvävande. jag skulle kunna tänka mig att skutta ut på åkern här utanför och springa runt, runt och runt tills energin tar slut. men det är inte läge.
jag längtar så mycket till sommaren att det är galet.

jag längtar efter daggen i gräset en sommarmorgon innan solen riktigt vaknat.
efter fågelkvitter till frukosten.
efter de små butikerna med hemmagjord sylt på österlen.
efter solen och havet och värmen.
efter glass i bjärred på bryggan.
efter att få sitta ute i trädgården och bara vara glad för att jag är här.
efter att kunna äta grillad mat och dricka vin, utomhus.
efter att få se en vacker solnedgång.
jag längtar efter hundra andra saker som säger sommar.
jag skulle bli glad för lite vår också.
jag skulle bli glad om jag kunde ta mitt täcke och sätta mig därute i vårsolen.

och som om jag inte längtade innan kollade jag på båda änglagård filmerna igår. det är som bästa filmerna som finns och som någonsin kommer att finnas.

och förutom de två filmerna kollade jag igår på 500 days of summer, en av de bästa filmerna jag sett. helt sann, helt ärlig och hysteriskt rolig! jag älskar den.




om jag skulle sova en stund.