lars

god afton!
ännu en ledig dag har passerat i en väldig hast, synd att man aldrig hinner med, det hade varit så mycket roligare då. men jag har i alla fall haft dejt med linnea idag, för gud så länge sen det var vi sågs, och hon var som vanligt en härlig pingla :) vi bestämde oss till och med för fest i helgen när vi båda två var lediga samtidigt, woho!

efter det tog jag bilen till malmöet för att leta parkeringslats i en hel evighet, hur tänkte jag när jag satte mig i bilen och ska få plats vid stadion när det är derby? jag vet ärligt talat inte. men till slut så kom gud och visade vägen till oss, eller vem det nu var. matchen var lite tom, imellan åt såg det ut som om grabbsen glömde bort vad dom gjorde och vart dom var, som om dom vaknade till från sin lilla bubbla då och då; jaha, men shit.. är det match?! här går ju jag och drar benen efter mig. ungefär så kändes det. kom igen nu, malmö! framåt! och helt ärligt, vad är det hif supportrarna lider av? jag hade fan skämts rumpan av mig om jag spelat i hif och haft en klack som deras. bara det att dom måste ha "hjälp" av alla malmös poliser för att gå ifrån matchen utan att slå någon stackare på vägen säger väl ändå en hel del. i mina ögon såg de bara ut som en bunt idiotiska psykfall.

jag måste till österlen! jag måste ha luft. jag vill vakna upp i stugan, slänga på mig ett slitet linne, öppna dörren och andas den fantastiska luften, lyssna på tystnaden. kisa mot solen och beundra fåren i hagen utanför där dom betar i ro. barfota gå ut på ängen och sätta mig och känna lyckan strömma fritt. känna ensamheten och friheten att göra vad fan jag vill, när jag vill. springa upp på kullen och skrika ut ett litet glädjeskrik rakt ner i dalen, bara för att jag är lycklig att jag lever. jag drar nu, vi hörs!

"en ängel droppade malmös blå färg i mina ögon när jag föddes"
jag skulle vilja ange min ögonfärg som himmelsblå, får man det tro? tänk så fett det vore.

namn: elin linnéa emma lunderot
längd: 169 cm
vikt: 49 kg
hårfärg: blond
ögonfärg: himmelsblå

jisses vilken winnerbäck period jag kommit in i, åh han är så bra! det är ännu en gåta för mig hur en människa kan vara så bra, jag kommer nog aldrig kunna lösa mysteriet, han är underbar helt enkelt. och jag längtar som en tok till höstkonserten, den kommer bli i världsklass, det är jag stensäker på. dessutom släpper han en ny skiva den 21 september, jag har förbokat så den landar i min brevlåda samma dag, yeah!

jag måste köpa en borste till min fårfäll, den börjar bli tovig. det tycker vi inte om, den måste vara len, som ett litet lamm, fast att det är ett får. heja djurens vänner! så får man inte säga, men det är ju ett får. lamm. nä.

imorgon är det match, mff - hif. ehm. ja, jag ska dit i alla fall. oturligt nog hamnade jag ganska nära hifarna, och som alla vet är dom sjuka i huvudet så det känns sådär. man måste stötta sitt lag, även i motgångar så det är så.

inatt hade jag ännu en helt sjuk dröm, jag hatar dom! jag drömde att jag, camilla och emelie var och badade i någons pool när plötsligt killen som slängde sin dricka på mig för ett tag sen kom gåendes in och hota oss till döden. emelie lyckades skrämma iväg honom på något vis när hon börja slå honom med en träbit hon hittat. en halvtimme senare kom han igen och påstod att han skulle slå ihjäl oss allihopa om vi inte gick. jag kände att det var läge att gå men de andra två tyckte inte att han skulle "få sin vilja igenom" så vi ringde polisen som "tyvärr inte hade tid att komma" så vi fick ringa senare. det dröjde en liten stund sen rullade det in fem eller sju mega feta jeepar på vägen och ut kliver dom fetaste, biffigaste, upppumpade män jag någonsin sett. alla klädda i svart, rakade, fulla med tatueringar och med olika tillhygge med sig. alla hade knogjärn på båda händerna, några hade basebollträ, andra batonger. vi stog och stirrade en stund och jag minns att jag tänkte: nu tar dom väl ändå i lite, men det spelar ingen roll för dö kommer vi alla tre. sen sprang jag, allt vad jag orkade! av någon konstig anledning hade jag högklackat på mig och kom inte speciellt snabbt frammåt och alla andra kom ifatt mig och några sprang förbi. plötsligt var där fullt med folk jag känner som sprang i vansinne för att komma ifrån männen, plötsligt springer en kille förbi och tar upp mig i famnen och springer iväg med mig, när jag kollar efter är det johannes som plockat upp mig och jag tackade gud hundra gånger om och tänkte att; springer johannes ifrån någon, då är det verkligen illa. han sprang allt vad han orkade, långt ifrån dom andra och satte mig ner långt in i en gränd och sa: här är du trygg min vän, stanna här, jag kommer igen! jag skrek efter honom att han skulle stanna, det var för farligt där ute. han stannade snabbt upp igen, vände sig om och sa; elin, jag kommer igen, jag lovar dig! sen log han och sprang vidare för att hjälpa fler. en minut senare var han död. han sprang bara runt hörnan, rakt in i famnen på en av männen. han slog ihjäl johannes och jag hörde hur han skrek av smärta, jag hörde hur han grät, jag hörde hans rädsla när han bad mannen att sluta slå honom. sen blev det tyst. jag skrek rakt ut, jag grät helt hysteriskt, jag skakade av rädsla och förbannelse. allt gick i slow motion när jag reste mig upp där johannes satt mig bara någon minut tidigare, jag sprang ut till honom, det hade börjat regna, när jag rundade hörnan och möttes av hans döda kropp på den iskalla trottoaren gick luften ur mig och jag ramlade rakt ner på marken och blev liggandes och grät och skrek. jag kröp skakandes bort till honom. han var helt i sönder, ansiktet var inte längre sig likt, det var blod överallt, hans ögon vad blodsprängda, det rann blod ur både mun och näsa. jag kunde inte andas, jag kunde inte se och tårarna bara rann, ögonen brände så enormt. hela stan var tyst, gatan var tom. långt, långt borta hörde jag hur människorna ännu slogs mot männen. jag kunde inte bry mig, jag hoppades att dom skulle hitta mig och slå ihjäl mig där brevid min vän. jag satte mig mot husväggen och drog hans döda kropp mot mig. han fick min jacka runt sig, jag visste att han var död men jag ville inte att han skulle frysa. jag kramade honom hårt och ville aldrig släppa taget, jag somnade med honom där i min famn.

jag vaknade av ett ryck vid fyra inatt, pissrädd var jag! och ledsen. när jag satte ögonen på glänt fick jag syn på ettan, oh hotstuff, kan ta en, tänkte jag och genast kände jag mig mindre ledsen. men nu såhär i ett mer vaket tillstånd slår det mig vilken sjuk dröm det var. måste säga att den påminner väldigt mycket om när jag drömde att marcus blev ihjälslagen. vad är det för sjuk fantasi jag ligger inne med? försvinn elaka drömmar, försvinn!

a, det var en dag igår och det är en dag imorgon, men nu måste jag snart köra till jobb.

jamen okej, då har jag bestämt mig! för ett tag i alla fall. anmäld till historia kursen är hon, och synintyget ska skrivas imorgon hos den snälla optikern som fixade tid så snabbt till fröken, simintyget ska också skrivas, om jag klarar simprovet vill säga, och det såg riktigt ljust ut när jag igår testade att genomföra testet på högevall, tycker dock att det är riktigt trist att man inte kan ta med sig ipoden ner i vattnet, hade varit lite lättare då och inte så förbannat trist att simma omkring som en annan jävla fisk. slutbetyget har jag också hittat och även högskoleprovsresultatet, måste säga att jag var grymt effektiv igår! jag skulle vilja säga att nästintill allt är färdigt för att skickas in till polishögskolan. det enda som bekymrar mig så mycket är löptestet, jag kan inte, jag är för långsam, för slö, för trög, kallade vad du vill men just nu klarar jag inte det. öka då, sucker!
en dag kanske det ska bli en polisman av fröken, den dagen kommer antagligen bli den lyckligaste dagen i mitt liv! om jag skulle hitta den där spola frammåt knappen kanske?

förövrigt såg jag en mycket söt pitbull tik idag, chokladbrun. jag blev lite smygkär så jag gav henne min cheesburgare när jag var på rast. har aldrig tänkt på hur fin den färgen är, men nu i efterhand skulle jag nog kunna säga att dom är i klass med de blåa, inte riktigt, men nästintill. kan en polis äga en pitbull? snart kanske dom till och med räknar ägarna som mördare till de räliga, hemska mördarhundarna, vem vet? jag vet åtminstonde att det ni kallar hemska mördarhundar är något av det vackraste, trevligaste och mest tillgivna hundar jag mött, och jag vet också att ni inte har en aning om vad ni pratar om när ni öppnar era flabbiga käftar för att slänga ur er dessa fruktansvärda saker om våra vänner, det gör lika ont varje gång.

nu ska jag grilla lammkött! raaaugh.

du kan kalla mig fantomen.

just nu är det jätte tråkigt att blogga. kan vara för att semestern är över, hösten är på väg, för hur mycket jag än blundar och förtränger det, kommer den ändå tillslut. och den dagen säger jag bara en sak: sucker! hösten är en enda stor sucker. jag och mamma bestämde i alla fall häromdagen att vi ska ta en utlandstripp i höst, för att få lite solsken i mörkret, för som sagt älskar vi solen, mer än allt, och vi gillar inte hösten, inte någonstans.
jag har blivit ännu mer galen i österlen och letar just nu, altså denna veckan, hus och lägenhet på österlen, allt bobart är tänkbart, så bring it on! för nästa vecka kan jag ha ångrat mig, nästa vecka kanske det blir new york, svängarna går fort i frökens huvud ska ni veta. lika väl som det kan vara ruset i sthlm, eller varför inte tystnaden norrland? eller så kanske jag har det ganska bra i min etta i lund, en vecka till åtminstonde, eller snarare än timme.
när jag gick på semester skulle jag bli polis, två dagar senare skulle jag bli militär, veckan efter det skulle jag bli flygvärdinna, en timme senare skulle jag bli pilot, två minuter senare skulle jag bli bartender.. igen, 30 sekunder efter det skulle jag bli mäklare, två veckor senare skulle jag bli polis igen, efter det skulle jag bli massör, en vecka senare skulle jag bli hoppryttare i elitklass, två dagar senare när jag insåg att jag inte ens äger en häst längre skulle jag bli designer och bo i ett fantastiskt vackert hus på österlen någonstans mellan vik och kivik, typ i uffes hus då altså. två dagar innan min semester var slut bestämde jag mig äntligen att faktiskt bli polis. nu har det gått mer än en vecka och tycker jag har det ganska bra på jobbet, speciellt med en sån fantastisk la chef! vi får väl se hur länge det varar, kanske tills imorgon om vi har tur.
men just nu ska jag i alla fall göra lite te och kolla fotbollen, ja, jag vet det är damer men jag kollar ändå mest bara för att det inte finns något annat vettigt att kolla på. undrar om jag kommer ångra mig och göra kaffe istället när jag väl kommer ut i köket.. spänningen stiger!

god damn, he's hot!

nu drar jag till österlen, till en stuga vid havet. det är kärlek för själen! uffe, du är välkommen när du vill, men jag sitter inte uppe och väntar.
vi hörs!

du hade rätt, sångerna kom från andra länder. vi möttes i ett underland och står på en perrong där allt förändras fast ingenting händer. och skymningen är tidlöst vacker och jag skriver den från en stuga vid en sjö. det är lätt att bli blödig och nostalgisk fast man bara bytt miljö.

vi hade allt, och friheten var ännu inte stulen, vi hade skogarna i söder, drömmarna i väster och sandade vägar under hjulen. och vi visste ingenting om verkligheten, ja vi sökte i det stora efter svar. så många illusioner som har rasat och så långa vägar kvar.

du har vunnit och förlorat, du har sett dig själv i spegeln. du har vaknat i fel säng, du har vart kär. och framtiden väntade som en farlig gåta. man har bråttom dit, sen är man där

i en stad som får en att bli större än man är men i en ålder som sätter allt på jorden. jag trodde att jag visste vem jag var och vad jag ville, men nu skulle jag inte välja dom orden

jag har ingen lust, jag fastnar framför tv:n när det skymmer. att följa dig i livet och skynda mig hem, för att fylla på så mycket skåpen rymmer. jag prata med en vän innan jag reste, hon sa du måste alltid packa lätt, som att du alltid är på resa och ännu inte sett vad du har sett.

vad ska vi göra med vår tro? vad ska vi göra med vårt hopp? vad ska vi göra med vår kärlek som blöder? ser du hur det skymmer, hur färgerna ger opp. där elden falnar men fortfarande glöder. vi kan inte färdas, bakåt i tiden,
och det skulle bara va ett steg tillbaka. jag hatar min rastlöshet, det är så mycket som jag glömmer att bejaka.

och det är svårt, att tassa på den folkhemska skaran, varje torn du bygger upp ska nån annan rasa ner. nån idiot som bara ser sin chans ska ta den. vem som helst kan avge tomma löften, och göra hål där de lovar och svär. det är lätt att hålla käften, och svårare att säga som det är.

du är min vän, och stormarna i vår blir våra bröder, våra fäder tacklar av nu, världen är vår. där elden falnar men fortfarande glöder.

om vi ses, bland dimmorna i norr eller i söder, med drömmen i behåll och med lust att ta vid. där elden falnar men fortfarande glöder.

---

hittade bilder på apollo som jag måste dela med mig av, dom är stulna rakt av ifrån xman, det är okej.

skrämmande vad dålig jag blivit på att blogga, mest är det för att jag försöker göra något vettigt på min semester, och även om det är en hel vecka kvar tills jag börjar jobba har jag redan börjat få lite lätt ångest för att gå tillbaka dit, till vardagen, den skrämmer mig.
som sagt var krakow fantastiskt! högt över våra förväntningar. auswitch-birkenau var givetvis en upplevelse man troligtvis aldrig glömmer. jag råkade fylla år just denna dag när vi vandrade omkring på koncentrationslägret, måste säga att det var ett ganska konstigt sätt att fira födelsedagen på men sliren sjöng så fint för mig på morgonen så jag var helnöjd! saltgruvan var också sjukt häftigt, lite scary att befinna sig 140 meter ner under marken, men dock häftigt!
när jag kom hem fick vi middag hos pappa och sen bjöd han på en sommarfärd med mustangen och en glass i bjärred, mycket trevligt!
i fredags bjöd camilla aka janne på födelsedagsfest med kubb och vin, det tackar vi för! jag begav mig mot lund hyffsat tidigt och avslutade kvällen hos oskar och ett par liter vatten. dagen efter spenderades på stranden och i havet, vilken bakfyllebotning! jag var som en ny människa och mötte upp theres för lite sangria drickande, tråkigt nog hade hon blivit biten av en hund så först spenderades en evighet på akuten men strax därefter kunde vi korka upp vinet, vi beslöt oss sen för att åka bort till eslöv igen för att lyssna på dirty passion (www.dirtypassion.net) det var skoj att se dom efter så lång tid, missa inte dom på malmöfestivalen den 15:e klockan 18 i folkets park, dom har ju trots allt en av sveriges bästa trummis nu!
igår drog jag och xman på utflykt till österlen, jag älskar österlen! först stannade vi till på glimmingehus, sist jag var där kan jag nog inte varit många år så jag kom ihåg det som helt gigantiskt men när vi väl kom dit var det faktiskt ganska fjuttigt, men fint trots allt. efter det besökte vi simrishamn för en bit mat och givetvis för att titta på hamnen. vidare upp till kivik och kungagraven, där är lika tråkigt varje gång men ändå måste man åka dit, vi blev inte långvariga utan styrde vidare mot musteriet istället, och när vi varit där var vi ju så nära uffes hus så då var vi tvugna att åka dit, eller det kanske mest var jag som ville dit, dessvärre var nog inte uffe hemma. efter det började vi jobba oss neråt med paus i skillinge hamn och ett fotbad i sandhammaren för att slutligen komma till kåseberga och ales stenar, vi köpte med oss makrill, rökta musslor, räkor och kåseberagröra som vi avnjöt längst ut på kullen med utsikt över det stora havet och solnedgången, men efter att spindlarna störde vår måltid gick vi ner igen och körde vidare mot ystad för att dricka kaffe och äta kladdkaka. vårt nästsista stopp var snogeholmssjön, otroligt vackert! sista besöket blev flyinge och vårt gamla hem för att plocka upp sonen, xsvärmor stog utanför och vinkade, jag hade lust att ge henne fingret men jag bara tittade på henne där hon stod, hade det varit jag som satt bakom ratten hade jag inte tvekat att trycka lite extra på gasen, mest för att jag hatar henne så djupt och innerligt.

idag är tanken att jag ska hänga med bror, möjligt att vi drar på en liten konstrunda och kollar ett och annat galleri. men först väntar en dusch.
saaar vi!

jag skulle bara säga att jag är hemma nu efter en helt fantastisk resa! dock är jag tokigt trött och funderar nästan på en sömn och tar det här med uppdatering en annan dag. vädret verkar bli ruggigt fint de närmsta dagarna så jag planerar mest att hänga på stranden och kanske dricka en och annan kall om kvällarna.
dessutom har jag fyllt år, för bara ett par dagar sen, detta tänker jag av någon lustig anledning fira, närmare bestämt hos min far imorgon kväll.
så står det till mina vänner.
en annan dag, i ett annat liv.