w

och jag känner inte riktigt. och jag lever inte riktigt under dagarna som inte riktigt finns. men så kommer en säsong igen. och strömmen går igång igen och nätterna blir ljusa

och jag känner
och jag lever
och jag minns.

att allting, ja allt är nästan perfekt.





sen blir det så stort inom mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback