shadow on the wall

har glömt att berätta när anna ringde och blåste mig totalt. lite som morgonens wake-up call, fast på annas sätt. det ska tilläggas att vi inte pratat på ett par veckor.

elin: a, det är sliren.
anna: a, det är sladden.
elin: läget?
anna: gött, själv?
elin: fiiint.
anna: så, hur känns det att bli gudmor?
elin: VA?!
anna: haha, ja.
elin: men shit! haha! det känns gött!
anna: ja det gör det va!
elin: men shit! jaa! menar du allvar?
anna: nänä. jag skojade bara.
elin: men anna, för helvete.
anna: hahahahaha!

annas bebis är efterlängtad. och har varit det ett tag. jag vill ha en gudson/dotter. i mina ögon är det bara en tidsfråga innan två blir tre :) och jag såklart! moha. så vi blir egentligen fyra om man ska se på det så.
men anna och rickis bebis, när du känner för att bli till och komma ut så är du varmt välkommen i min famn, det ska du veta. kanske inte direkt när du kommer ut, men när du har duschat och fått lite deo under armen, eller hela kroppen, då ska jag mysa med dig. men först, innan allt detta, ska du bara koncentrera dig på att bli till, passa på när din mamma och pappa ligger med varandra, då är chansen som störst för dig. jag tror på dig!

högskoleprovet gick ganska bra igår, kollade facit idag och jämförde med mina svar. ändå.
så jag körde till nova idag, vad det nu har att göra med provet, hittade inga skor alls. men några andra saker, jag är nöjd.

fortfarande känns det som förut. jag vet inte varför.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback