kärlek på stan

alldeles nyss kände jag mig för att lägga mig på golvet här rakt nedanför stolen, och dö, helst i fosterställning. kan bero på att jag är obehagligt trött, så trött att jag inte ens orka lyfta mig från stolen och släpa mig dom två meterna bort till sängen.
ikväll på jobbet kom där en riktig bitterfitta i driven, jag gissade på att hon inte fått något på säkert fem, johan gissade på tio, och då snackar vi år. jisses!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback