summer of love
hallihallå. (som r-b skulle sagt)
jag kanske börjar gilla lägenheten lite i alla fall, inte mycket, men lite grann. jag är ganska nöjd med mina nya möbler om inte annat. givetvis saknar jag lokförareg, inte mycket men lite. det står saker överallt i hela lägenheten, och det kliar i hela kroppen. allt jag väntar på är att kunna börja använda mitt vindsutrymme, mycket praktisk uppfinning. jag har till och med två, ett i köket och ett i rummet, stora är dom också, och med det innebär också stora spindlar. i början såg jag inte dom jävlarna så där gick jag i lugn och ro och pyssla inne tills jag fick syn på en utav alla. en riktigt äcklig, stor, morfar spindel, en sån som bott där inne i tio år. ni skulle sett hans bo som han bott i tio år, nästan så man kunde se hans möbler, så stort var det. och dessutom sånt riktigt tjockt nät med massa damm på, sånna som brukar finnas i stall. jag sprang ut och slängde igen dörren, satte faktiskt en spik i dörren också, mest bara för att den inte riktigt går att stänga, och ut hit ska dom inte tro att dom kan komma. jag sa till min kära mor (som påstår att hon inte längre är rädd för spindlar) att hon skulle ta bort dom, så hon travade in där och trodde hon var stencool som skulle ta bort spindlarna, men hon stannade i dörren och tittade på den, sen sa hon: kommer inte din far hit snart? han kanske kan ta den då? och så får det bli, dörren är igenspikad tills min kära far, och räddare i nöden, kommer hit nästa gång.
och fortfarande kläder i stora lass, helst seriöst, vad fan är det jag lider av? jag har fyllt två stora byråar med kläder, det ligger fem höga staplar ovanpå byrån, tre på golvet och två stora, svarta säckar brevid. och då har jag ändå sorterat bort det jag absolut inte använder, det kom upp i hela fem tröjor som jag kan slänga. ibland blir jag så trött på mig själv.
imorgon är det i alla fall utgång, woho! många mcd flickor som ska med, och det gillar vi! hoppas anna banana a.k.a sliren också följer med! men först blir det ikea igen, sen borde jag köpa en cykel också, dessutom måste jag hinna ut till nova, för jag har tydligen inget att ha på mig (?!). sen borde jag nog fixa i lägenheten så det kan bli färdigt här någongång. då är det väl hyffsat bra att jag är ledig imorgon.
jag måste också säga att de senaste dagarna har jag blivit förvånad över hur händig jag är, nu vet jag att pappa sitter hemma och läser detta och skrattar rakt ut, men jag är allvarlig. och det är sjukt roligt också, spika, skruva, mäta blablabla. jag gick här igår med en söndrig tröja, förstora jeansshorts, svettig och smutsig och med en hammare i handen och ett par spik i mungipan, jag kanske skulle bli snickare! man kan ju säga att jag har det i blodet, jag heter ju inte lunderot för inget. man kanske kan bli en snickrande polis, allt går om man vill, eller hur? nä, just det, så sluta använda det uttrycket för det är bara påhitt, det finns väl för fan inget som heter snickrande polis, skärp er!
nu ska jag köra till jobbet, highway to hell.
sviss!
jag kanske börjar gilla lägenheten lite i alla fall, inte mycket, men lite grann. jag är ganska nöjd med mina nya möbler om inte annat. givetvis saknar jag lokförareg, inte mycket men lite. det står saker överallt i hela lägenheten, och det kliar i hela kroppen. allt jag väntar på är att kunna börja använda mitt vindsutrymme, mycket praktisk uppfinning. jag har till och med två, ett i köket och ett i rummet, stora är dom också, och med det innebär också stora spindlar. i början såg jag inte dom jävlarna så där gick jag i lugn och ro och pyssla inne tills jag fick syn på en utav alla. en riktigt äcklig, stor, morfar spindel, en sån som bott där inne i tio år. ni skulle sett hans bo som han bott i tio år, nästan så man kunde se hans möbler, så stort var det. och dessutom sånt riktigt tjockt nät med massa damm på, sånna som brukar finnas i stall. jag sprang ut och slängde igen dörren, satte faktiskt en spik i dörren också, mest bara för att den inte riktigt går att stänga, och ut hit ska dom inte tro att dom kan komma. jag sa till min kära mor (som påstår att hon inte längre är rädd för spindlar) att hon skulle ta bort dom, så hon travade in där och trodde hon var stencool som skulle ta bort spindlarna, men hon stannade i dörren och tittade på den, sen sa hon: kommer inte din far hit snart? han kanske kan ta den då? och så får det bli, dörren är igenspikad tills min kära far, och räddare i nöden, kommer hit nästa gång.
och fortfarande kläder i stora lass, helst seriöst, vad fan är det jag lider av? jag har fyllt två stora byråar med kläder, det ligger fem höga staplar ovanpå byrån, tre på golvet och två stora, svarta säckar brevid. och då har jag ändå sorterat bort det jag absolut inte använder, det kom upp i hela fem tröjor som jag kan slänga. ibland blir jag så trött på mig själv.
imorgon är det i alla fall utgång, woho! många mcd flickor som ska med, och det gillar vi! hoppas anna banana a.k.a sliren också följer med! men först blir det ikea igen, sen borde jag köpa en cykel också, dessutom måste jag hinna ut till nova, för jag har tydligen inget att ha på mig (?!). sen borde jag nog fixa i lägenheten så det kan bli färdigt här någongång. då är det väl hyffsat bra att jag är ledig imorgon.
jag måste också säga att de senaste dagarna har jag blivit förvånad över hur händig jag är, nu vet jag att pappa sitter hemma och läser detta och skrattar rakt ut, men jag är allvarlig. och det är sjukt roligt också, spika, skruva, mäta blablabla. jag gick här igår med en söndrig tröja, förstora jeansshorts, svettig och smutsig och med en hammare i handen och ett par spik i mungipan, jag kanske skulle bli snickare! man kan ju säga att jag har det i blodet, jag heter ju inte lunderot för inget. man kanske kan bli en snickrande polis, allt går om man vill, eller hur? nä, just det, så sluta använda det uttrycket för det är bara påhitt, det finns väl för fan inget som heter snickrande polis, skärp er!
nu ska jag köra till jobbet, highway to hell.
sviss!
Kommentarer
Trackback
