shit ala dit.
höst, höst och höst. har jag sagt att det är höst? har jag sagt att jag och hösten inte är kompisar?
nu har nästan alla löven bytat färg, kan ju tyckas vackert på ett vis, om det inte hade varit kallt, blåsigt och regnigt, så ja då hade jag nog nästan gillat det.
iaf, var på nova idag, och glömde bort att det var höst, eller iaf att det var en tråkig höst. gick runt där i min egna värld, handla massa skit, två tröjor, en klänning, ett par skor/stövlar, och givet hårfärg för solblekt hår, ha in my ass! här är inte nån jävla sol, bara grått, men det struntar jag i för mitt hår ska vara solblekt mitt i mörkaste vintern. bitter? nä inte alls. avslutade hela rundan med en stor latte, lovely. sen mötte jag verkligeheten när jag kom ut genom dörrarna, blåst och ösregn. jahapp, men då kunde jag ändå tänka, aja, jag har iaf nya skor :)
har städat hela lägenheten också, jamen! och ikväll blir det bio, höga förväntningar så hoppas fasen den är bra.
och igår ringde mitt hjärta med dåliga nyheter, fotboll 3 veckor till. hösten verkar inte riktigt kommit till honom än för han var glad som en liten solstråle, vilket jag blev ganska glad för mitt i mörkret :)
idag höll jag nästan på att skjuta mig själv, insåg när jag städade att jag inte hittade mitt halsband. fick fullständig panik och en puls på 200. ovanpå allt har jag glömt att förlänga försäkringen så det är inte försäkrat längre heller vilket innebär att jag inte kan anmäla det slulet och få ut ett nytt. så jag slet ut i princip allt jag hade i rummet och vände upp och ner på allt. tills jag hittade det på ett "bra" ställe. så nu får det aldrig mer lämna min hals, iaf inte förens det är försäkrat igen. det kan man kalla nära döden ;)
hörde om en kille häromdagen som blev utknuffad genom ett fönster och fallit 17 våningar ner mot döden, men överlevde. riktigt häftigt! han sa att det aldrig mer fanns några bekymmer för honom och att han aldrig var sur eller arg, han var bara glad för igentligen skulle han inte leva alls. det där skulle jag också behövt, men risken att dö är ju övervägande stor så jag får helt enkelt skippa dom planerna.
just det, idag när jag satte mig i bilen fick jag syn på en lapp som satt på vindrutan. åh nej, tänkte jag, säg inte att någon har backat på min bil eller något sånt. drar oroligt in lappen i bilen och läser. "Hej Elin! Är allt bra?"
vem sätter en sån lapp på en bil? dessutom min? vem är du? och hur vill du att jag sa kunna svara på den frågan?
ibland börjar man fan undra.
nu ska jag ringa min kära bror sen måste jag skölja av färgen, ska vi sätta tusen spänn på att det inte blir bra, precis som allt annat?
inte min dag idag, men det har det inte varit dom senaste 20 åren.
tack och hej.
nu har nästan alla löven bytat färg, kan ju tyckas vackert på ett vis, om det inte hade varit kallt, blåsigt och regnigt, så ja då hade jag nog nästan gillat det.
iaf, var på nova idag, och glömde bort att det var höst, eller iaf att det var en tråkig höst. gick runt där i min egna värld, handla massa skit, två tröjor, en klänning, ett par skor/stövlar, och givet hårfärg för solblekt hår, ha in my ass! här är inte nån jävla sol, bara grått, men det struntar jag i för mitt hår ska vara solblekt mitt i mörkaste vintern. bitter? nä inte alls. avslutade hela rundan med en stor latte, lovely. sen mötte jag verkligeheten när jag kom ut genom dörrarna, blåst och ösregn. jahapp, men då kunde jag ändå tänka, aja, jag har iaf nya skor :)
har städat hela lägenheten också, jamen! och ikväll blir det bio, höga förväntningar så hoppas fasen den är bra.
och igår ringde mitt hjärta med dåliga nyheter, fotboll 3 veckor till. hösten verkar inte riktigt kommit till honom än för han var glad som en liten solstråle, vilket jag blev ganska glad för mitt i mörkret :)
idag höll jag nästan på att skjuta mig själv, insåg när jag städade att jag inte hittade mitt halsband. fick fullständig panik och en puls på 200. ovanpå allt har jag glömt att förlänga försäkringen så det är inte försäkrat längre heller vilket innebär att jag inte kan anmäla det slulet och få ut ett nytt. så jag slet ut i princip allt jag hade i rummet och vände upp och ner på allt. tills jag hittade det på ett "bra" ställe. så nu får det aldrig mer lämna min hals, iaf inte förens det är försäkrat igen. det kan man kalla nära döden ;)
hörde om en kille häromdagen som blev utknuffad genom ett fönster och fallit 17 våningar ner mot döden, men överlevde. riktigt häftigt! han sa att det aldrig mer fanns några bekymmer för honom och att han aldrig var sur eller arg, han var bara glad för igentligen skulle han inte leva alls. det där skulle jag också behövt, men risken att dö är ju övervägande stor så jag får helt enkelt skippa dom planerna.
just det, idag när jag satte mig i bilen fick jag syn på en lapp som satt på vindrutan. åh nej, tänkte jag, säg inte att någon har backat på min bil eller något sånt. drar oroligt in lappen i bilen och läser. "Hej Elin! Är allt bra?"
vem sätter en sån lapp på en bil? dessutom min? vem är du? och hur vill du att jag sa kunna svara på den frågan?
ibland börjar man fan undra.
nu ska jag ringa min kära bror sen måste jag skölja av färgen, ska vi sätta tusen spänn på att det inte blir bra, precis som allt annat?
inte min dag idag, men det har det inte varit dom senaste 20 åren.
tack och hej.
Kommentarer
Trackback